Söndagsdagbok

En liten bild på en droppe bara så där rakt upp och ner :) Jag tycker att mönstrena bakom droppen blir så häftiga. Det är insidan av en kastrull som är fylld med vatten, men själva droppen svävar straxt ovanför ytan, precis innan den splashar ner i vattnet. Det tar ca 200 bilder innan man fångar en bra droppe på bild...hehe..i allafall för mig med min kamera ;)
Det är en tålamodsprövande övning att fota vattendroppar ;)

Idag har jag varit och köpt fotöljerna, har inte fotat dom men jag ska visa före och efterbilder senare tänkte jag. Jag ska byta tyget och slipa och lacka dom så att de blir fina. Det får bli mitt lilla vårprojekt framöver.
De närmsta 2 helgerna är det tårtor som gäller :)

Och i veckan ska jag lära mig ett nytt jobb. Fullt upp alltså :)
Ikväll måste jag gå och lägga mig tidigt för i morgon ska jag vara på jobbet 06.50. Det är tidigt, tycker jag. Men det ska nog gå.

Min son ska på praktik nu under några veckor, på Norrköpings tidning ska han vara och filma. Det tycker jag verkar vara en jätterolig praktik. Han har tidigare fått "jobba" lite på Linköpings tidning som fotograf på LHC-matcher och andra idrottssammanhang. Kul för honom att ha sådana meriter med sig till framtida jobbansökningar :)

Ont...

..om pengar har jag gott om.

25 mille är precis vad jag behöver nu ;o). Har betalat räkningarna och bläääää vad tråkigt det är! Blir ju tusan ingen kvar :o(

Det som blev kvar ska jag göra av med i morgon...ska åka och köpa 2st fotöljer. De är begagnade...men preciiiis såna som jag vill ha. Det har tagit mig 7 månader att hitta dom.
De behöver bara lite nytt tyg, men det får jag ju ta och fixa lite senare (om 7månader kanske..hehe).. har varken tid eller pengar just nu.

Ikväll blir det blodpudding till middag... haha..nä, inte för att jag är fattig nu, utan för att jag tycker det är gott ;o)

Vaken

Jag är fortfarande vaken! De ni... är nästan kors i taket en fredag ;)

Men jag fick ett telefonsamtal där någon sa "men jag har ju saknat dig"... hm... Vad trevligt, tror jag..kanske..äsch, jag är lite skeptisk, men har gärna fel ;o)

Men upp till bevis nu hur mycket, tack! ;o)

Skiftarbete

Idag är jag full i huvudet.
Eller tom kanske.....eller, jag vet inte.. men jag borde vara full för jag har varit på utbildning i dag. Och det har hänt så mycket på kort tid att jag mest går och är confused...men det löser sig.

Jag tycker bara att det är så jäkla typiskt... att när jag har mycket på gång privat, ja då händer det mycket på jobbet också. Samtidigt. Och då kan det ibland bli lite för mycket. Så ursäkta om jag är en trött en just nu.
Men jag håller ihop och försöker hålla isär. Det är viktigt att hålla isär jobb och fritid.
Men ibland känns det som att jag har inte tid att jobba, för jag har så mycket att göra.

Det känns ibland som att man går från skift till skift..först skiftet på jobbet som är 8 (egentligen 9) tim/dag (om man jobbar 8-17), sen åker man hem till nästa skift som bara är ca 5-6 tim (om man räknar från det att man slutar jobbet till att man går och lägger sig) och i det korta skiftet (kvällskiftet) ska man också hinna med lite egentid (en tid som allt för oftast glöms bort/hinns inte med).

Då är ju frågan...vilket skift är viktigast...och vilket skift kan man "offra" lite tid på för ett annat?

Ja..det vet väl alla hur det är, det privata och kvällskiftet borde ju vara det viktigaste, dvs familjelivet. Men den mesta tiden av vår vakna tid lägger vi på jobbet. När man tänker på det i tid så blir ju faktiskt det hela ganska orättvist. Varför är det så??
Jag önskar att systemet var så att man jobbade lite, säg ca 6 timmar/dag... och sen hade både tid och lön till att kunna ägna sig åt familjen och sitt liv.
Eller varför inte: man jobbar 4 dagar och är ledig 3 istället som nu 5-2. För att fördela det mera rättvist. För är det nåt jag inte gillar, så är det orättvisa och jag tycker att 5-2 är ganska orättvist faktiskt. Tycker inte ni?

Nej men nu är det så att vi jobbar som fan för så lite pengar som möjligt och får minimal tid över till familjen..och om vi nån gång får lite tid över så är vi så jäkla trötta eller sönderstressade att vi inte orkar med att ta vara på den tid vi har.

Helt puckat om du frågar mig!

Så ja...för att fortsätta på svaret jag gav hos Blixman ... att: " ca 25miljoner kronor vore inte helt fel. Det sägs att "pengar gör ingen lycklig"..men jag skulle fan bli skitlycklig om jag hade gott om pengar!!"........ så att jag kunde styra mitt liv precis som jag vill att det ska vara!

Vill inte alla det?? Borde inte alla vara värda 25 mille (okej då...10-20 mille går väl också bra..hehe) och kunna leva sina drömmars liv?? ;o)

/Annelie -*drömmer sig bort*

Lets Dance

Nu gör jag ett inlägg för att se om det blir som jag tror. Det är nyheterna nu och jag brukar somna vid den här tiden i soffan (man [läs: jag] är ju lite trött på fredagkvällarna). Men ikväll ska jag hålla mig vaken enbart för att se vem som vinner Lets Dance :)
Jag tror så här att Tina vinner...men jag VILL att Tony ska vinna. Varför?
Jo.. Tina dansar jäkla bra, hon har utvecklats jättemycket, och är faktiskt värdig en vinst. MEN (som den andra Tony säger) så vill jag att Tony ska vinna, för han har känsla i sin dans. Man (jag) känner hans känsla för musiken och dansen och mjukheten när den behövs och hårdheten när den behövs. Men Tina är mest bara klämkäck hela tiden. Typ, tjoho se vad glad jag är!!! Lite för mycket för min smak faktiskt. Visst..hon dansar bra, det tycker jag. Men det är känslan som styr. Som musik...när en låt berör mig, vare sig låten är glad eller sorgsen eller vad det nu än kan vara, när jag känner något extra...DÅ är det bra. Så därför tycker jag att Tony är bra/bäst! :)

Heja Tony!

MEN..(igen)..när jag såg Tinas sista dans (Showdansen), då kände jag nåt mer. Då kände jag att DEN DÄR dansen var preciiis en sån dans som jag själv skulle vilja uppträda med! Nu tänker alla: "men...veckansvarför dansar väl inte??"..haha..Jo...i smyg..hehe, nävars, men jag älskar att dansa, det är jätteroligt. Jag har alltid musik på och det spritter i kroppen då och då (ganska ofta) ;o) och när jag lyssnar på musik så spelas det upp en dans i mitt inre.
Ska jag vara helt ärlig så lever jag aldrig ut den där inre dansen för jag tror att jag skulle se så löjlig ut (taskig självkänsla i det ämnet) Men om jag fick chansen att dansa med en kunnig så tror jag att jag skulle kunna leverera en ganska skaplig dans utan att mina nära och kära skulle behöva skämmas ;o)

Jag har sen jag var liten en liten hemlig dröm om att vara just showdansare... ni vet, en sån som man ser på tv tex pausdansarna på Melodifestivalen och sånt där ni vet ;o)
Och Tinas sista dans....jaa, den hade jag fixat för den satte sig liksom i kroppen på mig.. inte bara musiken och glädjen utan stegen var såna som min kropp finner naturliga till den musiken.. om ni fattar vad jag menar ;o)

Nåja, i vilket fall som helst, så vill jag säga att jag vill att Tony ska vinna! Det har jag tyckt från start :)
Och nu ska vi snart få veta om det blir så :)

Håll tummarna!


UPPDATERING:
Äsch då! Det blir inte alltid som man vill. *muttrar lite*. Well well...life goes on.. i morgon är en annan dag, efter regn kommer sol, life is a bitch and then you die, osv osv bla bla bla bla........

MEN...ja ä inte bitter!!! som en viss Tony säger ;o)

En annan blogg

Jag hänvisar till min andra blogg http://veckansvarfor.blogspot.com/ för det är där jag håller till mest nu :)

The bloggermom ;o)

Nu har min mamma också skapat en blogg och jag vill givetvis göra reklam för den. HÄR är den!!

Där kommer hon skriva om livet på landet, och jag hoppas att hon även kommer att berätta om hur hennes uppväxt på en bondgård var. Jag tycker att det är så intressant att höra om hur det var när hon var liten, ur hennes perspektiv då alltså :)

Kanske vi också får sanningen bakom "vi gick 3 mil till skolan varje dag i uppförsbacke och snöstorm - både dit och hem, året runt". Var det verkligen så?? *fnissar*

Välkommen till bloggvärlden, momarazzi ;)