2009-11-14

Oskyldiga katter

Jag hade bara varit borta en kort stund men anade genast oråd när jag kom in genom dörren. Det kom nämligen ingen katt och mötte mig i hallen som dom alltid gör. Jag fick syn på katterna, de låg i min säng och tittade på mig med oskyldig blick.



Eller rättare sagt, de undvek faktiskt att se mig i ögonen när jag frågade vad dom hade gjort, men dom behövde egentligen inte svara för jag förstod ändå.


Innan jag gick ut så tog jag fram en pysslelåda och då var Maxi vääääldigt intresserad av allt som fanns där i. Han var lite väl PÅ så jag fick fösa bort honom, säga åt honom att låta bli mina saker men han var som en magnet och drogs mot lådan hela tiden, så tillslut tog jag fram vattenflaskan och "hotade" med en sprutt vatten om han inte lyssnar. Han fick ett par duschar och för att jag skulle få slippa ställa tillbaka lådan under den korta stund jag var ute så ställe jag vattenflaskan lådan i hopp om att det skulle vara avskräckande, men nä..det hjälpte inte. De har varit i lådan och rotat runt ändå och sen snabbt gått och lagt sig i sängen och låtsas att de legat där hela tiden.
Hehe...de trodde väl att jag inte skulle märka nåt ;o)


4 kommentarer:

Marianne sa...

Oj, så oskyldiga de ser ut :D

Anonym sa...

Haha...ja och så tycker folk att djur inte kan prata, inte med ord kanske...men väl med kroppsspråk.
Ganska tydigt!
Först inte få, å vara nyfiken så man bara dööör och när matte är borta, dansar...rått...näe...katterna på bordet! *flina* Å dessutom ska dom lådsas som det regnar när du kommer...
Söta dom är!

/Sara

Annelie sa...

Hihi..ja visst ser man på dom att dom är medvetna om att de inte fick göra så ;o)

Det är precis som du säger Sara, man kan visst prata med djur bara man uppmärksammar och lär sig kroppspråket :)

msA sa...

Tyyyyyypiskt katter :D