Mardröm

Häromnatten drömde jag en riktigt otäck dröm. Jag funderar på om jag inte skulle ta och skriva ner drömmarna och skicka in dom till filmmakare så de kan göra en otäck film av det..hehe.. det är sjukt hur verkligt det kan kännas när man drömmer så där. Ska försöka återberätta den här och nu, men det är ganska svårt men så här drömde jag:
Mamma, jag och mina två barn (ja, jag hade 2st i drömmen, en pojke på 10år och en flicka på 8år ungefär) satt ute en kväll på min altan. Mamma och jag drack lite vin.
Min altan låg längst ner i en backe, ganska brant backe. Det var radhus på ena sidan gatan och lägenheter på andra. Högst upp på backen gick en tvärgata och där bodde det en tjej som jag visste vem hon var, men som jag inte kände direkt.
När vi satt där så hörde vi plötsligt en man som sjöng kärleksord till den här tjejen. Han var känd för att gå omkring och ställa sig utanför fönstren hos folk och sjunga kärlekssånger. Högt och tydligt och väldigt illa sjöng han. En riktig galning var han. En sån som man inte vill råka ut för.
-Oh fy fan, nu är den där idioten igång igen. Stackars henne, som får ha honom hängades där jämt och ständigt. Att hon inte ringer polisen?? sa vi.
Men så började han skrika på henne, och bli hotfull eftersom han inte fick nån respons av henne. Men antagligen var hon nog inte hemma.
Vi satt där mest och tyckte det hela var obegagligt eftersom han hördes över hela kvarteret och han blev mer och mer hotfull och arg och skrämmande.
Plötsligt fick vi syn på honom högst upp på gatan, han var på väg mot vårat håll.
-Fort som fan, vi måste gå in innan han ser oss, för då kommer han hit. sa jag och föste in mina barn samtidigt som mamma snabbt plockade med sig våra glas och sånt som vi hade framme, för att han inte skulle se att vi nyss suttit där och då förstå att vi var hemma.
Men det var försent, han hade redan sett oss och var på väg till oss. Jag drog ner persiennerna på den sidan som altanen var åt och så gick vi till köket som var mot andra hållet. Där började paniken...mina barn stod och tittade ut i fönstret för att se om han kom, och samtidigt som jag försökte få dom att inte stå i fönstret för att då syns dom så började mamma rota i köksskåpen. Vi hade glömt vinet ute på altanen, och hon blev så nervös och sa att "Det här krävs det rött vin för" och började hålla på med en bag-in-box. (schysst morsa jag har va, bara tänker på vin när jag och mina barn snart ska dö..typ *haha*)

Plötsligt så dök han upp i fönstret, mina barn skrek med stod kvar i fönstret. Jag skrek åt dom att gå bort därifrån och gå in i ett rum som låg brevid köket. Mamma försvann in i nåt annat rum.
Han bara skriker där ute och bankade mot fönstret och det var helt omöjligt för mig att få bort mina barn därifrån. Panik panik. Jag gick in i rummet och tog telefonen och ringde till polisen och skrek åt dom att komma. Samtidigt skrek jag åt barnen att de ska gå bort från fönstret. Paniken ökar och ökar, och han slår hårt mot fönstren, så det blir sprickor i glaset och man vet att nästa slag gör att fönstret går sönder och han kommer in och då är vi så gott som döda. Så hotfullt var det. Och just det här bankandet och paniken och barnen som jag inte får bort från faran, upprepar sig flera gånger och blir värre och värre för varje gång.
Preciiis när han slår till och glaset bara far in och det är sekunder kvar till han har fått tag i oss så vaknar jag med ett ryck.
Totalt genomsvett var jag och låg och höll krampaktigt i täcket som hade virats hårt mot min nacke. Jag var spänd i precis hela kroppen, totalt torr i munnen och fick knappt luft. Jag låg och flämtade ett bra tag innan jag kunde andas normalt igen.
Det är så otäckt att vakna så där, och det tar en liten stund innan man inser att det bara var en dröm.

Men visst vore det en spännande film om man byggde vidare på historen om psykopaten som sjunger kärlekssånger utanför fönstren ;)
Allvarligt..jag undrar faktiskt seriöst hur det kommer sig att jag nästan alltid drömmer om psykopater som ska döda mig när jag drömmer mardrömmar?